Svettigare än ett träningspass

Till följd av att sambon är höggravid och inte ens längre känner för att springa i affärer, fick jag och lilleman ett uppdrag. Nu när han börjat förskolan på nytt, saknas det så klart lite ytterkläder till våren. Mössa, regnvantar och vantar av tunnare format skulle inhandlas.

Efter att han kört ett första varv genom affären (enda sättet att se honom var genom galgarna som rörde sig som en våg genom hela butiken), kunde jag så äntligen mota honom mot barnavdelningen. Med tanke på att han kan hålla koncentrationen i ca 2 sekunder visste jag att jag måste vara snabb som tusan om jag skulle lyckas testa en mössa. Det gick fint att prova några mössor. Sedan spårade det ur. Fråga aldrig en 2,5-åring vilken mössa han föredrar, han vet nämligen inte själv men kommer ändå ha en mycket bestämd åsikt. Efter en del velande och missnöjda utrop från lillen bestämde jag mig för en mössa och gick vidare (vilket resulterade i en sur liten kille som på nytt körde ett race genom affären). Samtidigt som jag försökte hålla koll på honom snappade jag fort åt mig ett par regnvantar och ett par fingervantar. Därefter fick jag springa efter den otroligt snabba grabben fram och tillbaka genom just den avdelningen som man som ensam kille alltid undviker. Just precis, damernas underklädesavdelning.

Efter detta tog jag honom helt enkelt under armen, gick fram till kassan och betalade och gick ut från affären så snabbt det någonsin gick.

Behöver jag nämna att inga fler inköp kommer att göras förrän bebisen är ute och min sambo kan ta över denna syssla igen?