måndag 17 mars 2014

Vad sägs om en fika?

Vem har någonsin tackat nej till ett sådant erbjudande? Jag älskar socker och då främst i form av choklad, min sambo älskar att baka och vår son är inte långt från att titulera sig fikaentusiast han med. Ni hör ju att vi är ett bra team. Nu låter det kanske som att vi fikar var och varannan timme, vilket givetvis inte är fallet. Men när tillfälle ges är vi först i kön om man säger så. Sen vi flyttade tillbaka till vår hemort har fikan fått en mer central roll i vårt vardagsliv än tidigare. Vill inte skylla på släkt och vänner eller så, men detta är ett faktum.

Min gravida sambo har ju något att skylla sin stigande viktkurva på, men när min går åt samma håll känns det inte riktigt lika bra. Har alltid känt mig hyfsat vältränad. Min metod har varit att hålla igång genom vardagsarbete som mekande och diverse andra hem- och trädgårdssysslor. Detta har blivit svårare i och med ökad arbetstid och att vi bor i lägenhet. Är ganska lång och har en slank kropp, vilket jag tror medfört till att en liten övervikt kunnat smyga sig på obemärkt undan för undan (kaka för kaka). När jag nu står framför spegeln ser kroppen i stort sett ut som innan, förutom en putande mage som jag inte riktigt lyckas hålla in längre. Dags att röra på sig! Tur att det är vår, vilket gör att man har lite mer energi och är motiverad att göra mer än att åka bil mellan lägenheten och jobbet.

Men först ska bebisen komma ut, så än har jag några dagar på mig att dricka kaffe och äta godsaker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar